Jag ska bli mormor igen!

Idag blev den klar, yttepyttekoftan. Storlek 0-3 månader. Det är bara knapparna som saknas, men det är en världslig sak för att citera Karlsson på taket.
(Sandra, om du kollar in det här inlägget, så behöver du väl inte låtsas om det sen!)

Jag har stuckit emellan med den här lilla koftan, och jag tänkte i min enfald att det skulle bli hur enkelt som helst. Trodde jag. Jag hade aldrig förut bekantat mig med alpacagarn. Det är ju underbart mjukt och lätt och luftigt och mysigt, men hu, så glidigt! Jättesvårt att hantera lösa trådar, ännu svårare att maska av utan att allt drar ihop sig.

Jag gav mig själv en deadline att vara klar med den till imorgon, så jag hinner nog en mössa också. Men sen är det Vitlyckestickning som gäller. Med mitt gamla vanliga, lätt stickiga men lättstickade tvåtrådiga ullgarn. Museet öppnar till påsk. Det är bara att sticka på!

Snabbvantar

Det kom ett mail som jag bara inte kunde motstå: Sticka för Sverige- vantar som ska följa med till den svenska paviljongen på världsutställningen i Shanghai. Beskrivning på Lovikkavantar följde med.
Sista inlämningsdag 27 januari. Det går ju bara inte att låta bli. Det är ju hur kul som helst att sticka med stickor 5 1/2 och fyrtrådigt ullgarn!
Så här blev de. En bohuslänsk variant på Lovikka, broderade med hjulkors från mina "vanliga" hällristningsmönster. Jag gnuggade dem i såpvatten, och de blev supermjuka och mysiga. Får nog sticka ett par till mig själv också!

Stickdepression slut

ÄNTLIGEN är den färdig! Barntröjan som jag började med i höstas, den ringblomsgula. Jag har stickat mig fördärvad gång på gång medan jag har hållit på med den. Det är sviter efter det brutna nyckelbenet i slutet av augusti som ställt till med eländet. Och fy, vad deprimerande det är att inte kunna sticka! Man blir som förlamad, tappar all kreativitet.
Men idag blev den klar, och det sista stickpasset gick riktigt bra- inga efterverkningar i axelleder och muskler. Tack, kära sjukgymnast, du har gjort underverk!
Nu återstår bara att bestämma storleken... Jag har inga lagom stora barn hemma att prova på, och barnbarnen bor väldigt långt borta. Får väl smyga med den in på Lindex eller HM-s barnavdelning och jämföra med deras barnkoftor. Sen får vi se om den är lagom till något barnbarn eller om den ska få följa med till sljödutställningen i Kungsviken till sommaren.
Hurra, nu ska jag sticka mer!